I dessa hösttider är mina tankar upp i det blå. Matte forskar, vilket betyder att vi inte har tid att träna på Långtora. Hon har dåligt samvete och tror att hon kan lura mig genom att ta mig på promenader i skogen. Hon fattar inte - jag är en stående fågelhund och behöver öppna ytor för att sträcka ut i full galopp. Så nu drömmer jag om jakten, i sömnen och på dagarna, med huvudet högt och med fasanvittring i nosen och tankarna. Hoppas matte skriver klart snart, om det tar mycket längre är risken stor att boken bara försvinner. Ni vet, 'the dog ate my homework.'
No comments:
Post a Comment